Glial fibrillary acidic protein (GFAP) är ett intracellulärt protein i astrocyter. GFAP-antikroppar är kopplat till icke-paraneoplastiska neurologiska syndrom. Den vanligaste kliniska bilden innefattar huvudvärk, encefalopati, och myelit (Flanagan et al). Även polyneuropati och cerebellär ataxi förekommer.
Vanligtvis ses påtaglig cellstegring (mononukleära celler) i prov från spinalvätska. Ofta ses diffusa periventrikulära abnormaliteter på T2-viktade sekvenser vid magnetkamera-undersökning av hjärnan, liksom avvikande leptomeningeal eller perivaskulär signal. Vid klinisk myelit ses radiologiskt långsträckta T2-lesioner i ryggmärgen.
GFAP-antikroppar ses ofta tillsammans med anti-NMDAR- eller akvaporin-4-antikroppar och i dessa fall tycks den kliniska bilden styras av de senare snarare än av GFAP-antikropparna.
Histopatologiska studier talar främst för att CD8-T-celler medierar vävnadsskada vid GFAP-autoimmunitet (Guo et al). Samma studie visar även tydlig närvaro av komplementaktivering (färgat för faktorn C4d) på astrocyterna, något som inte brukar ses vid andra former av autoimmun encefalit.
GFAP-antikroppar detekteras säkrast i likvor. I en studie kunde man bara i 45% av fallen detektera dessa antikroppar i serum. Indirekt immunofluorescens på cerebellum är ett bra screening-test där GFAP-antikroppar ger typiska radiella stråk i stratum moleculare och stjärnformad reaktivitet när astrocyternas konturer framträder. Antikropparna bör bekräftas med cell-baserade test (CBA), det vill säga GFAP-transfekterade celler.
Litteratur
Flanagan EP, et al. Glial fibrillary acidic protein immunoglobulin G as biomarker of autoimmune astrocytopathy: Analysis of 102 patients. Ann Neurol. 2017 Feb;81(2):298-309. doi: 10.1002/ana.24881
Guo Y, et al. New insights into neuropathology and pathogenesis of autoimmune glial fibrillary acidic protein meningoencephalomyelitis. Acta Neuropathol. 2024 Feb 3;147(1):31. doi: 10.1007/s00401-023-02678-7