Kategorier
anafylaxi diagnoser

Anafylaxi

Anafylaxi är en potentiellt livshotande och snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion som kan resultera i ofri luftväg och/eller chock.

Mastceller och basofila granulocyter är täckte av IgE-antikroppar. Den klassiska IgE-medierade anafylaxin utlöses när en sensibiliserad (allergisk) person exponeras för allergenet varpå flera av dessa IgE-antikroppar korsbinds och signaler fortplantas till cellens insida. Om signaleringen är tillräckligt stark sker en snabb frisättning av kärlaktiva och proinflammatorisk substanser som finns förbildade i cellen.

Substanserna som frisätts från mastceller/basofiler är bl.a. histamin och tryptas. Samtidigt sker en nybildning av cytokiner, leukotriener, prostaglandiner, m.m. Även komplementkonsumtion och frisättning av anafylatoxinerna C3a, C4a, och C5a sker vid analyfaxi, men hur stor roll detta har är inte känt. För att bekräfta diagnosen anafylaxi kan tryptas analyseras, men provtagning ska då helst göras inom 3 timmar. Att analysera histamin är inte praktiskt genomförbart p.g.a. dess korta halveringstid.

Anafylaxi utan IgE-sensibilisering finns beskrivet och orsaken kan då vara immunkomplex och direkt histaminfrisättning. IgG-medierad anafylaxi går att inducera i djurmodeller men i människa har det inte övertygande påvisats. Det finns indikationer på att IgG-medierad anafylaxi kan vara associerat med sensibilisering mot proteingruppen lipid transfer protein (LTP), kräva högre mängder antigen, och orsaka aktivering av neutrofila granulocyter och/eller monocyter med frisättning av till viss del andra mediatorer, t.ex. platelet activating factor (PAF).

På senare tid har det alltmer uppmärksammats att det finns olika anafylaktiska fenotyper som tros spegla olika sjukdomsmekanismer (endotyper). Möjligen kan man med biomarkörer inte bara bekräfta en anafylaktisk reaktion utan också få information om vilken/vilka delar av immunsystemet som driver den. Ett förslag på indelning är (Sala-Cunill et al):

Immunologisk anafylaxi:

  • IgE-beroende
  • IgG-beroende
  • komplement-drivet
  • kontaktsystem-drivet (bradykinin)

Icke-immunologisk anafylaxi:

orsakas utan inblandning av antigenspecifika IgE, IgG, eller immunkomplex. T.ex. kan orsaken vara läkemedel, hemodialys, röntgenkontrast m.m. som i vissa fall aktiverar mastceller/basofiler eller komplementsystemet och dess anafylatoxiner (C3a, C5a) utan inblandning av antigenspecifika antikroppar.

Det ska betonas att akutbehandling oavsett endotyp kommer alltid att vara densamma (adrenalin, m.m.) men fortsatt diagnostik och underhållsbehandling kan påverkas.

Litteratur

Reber LL, et al. The pathophysiology of anaphylaxis. J Allergy Clin Immunol. 2017 Aug;140(2):335-348. doi: 10.1016/j.jaci.2017.06.003

Muñoz-Cano R, et al. Mechanisms of Anaphylaxis Beyond IgE. J Investig Allergol Clin Immunol. 2016;26(2):73-82; quiz 2p following 83. doi: 10.18176/jiaci.0046

Sala-Cunill A, et al. Phenotypes, endotypes and biomarkers in anaphylaxis: current insights. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2018 Oct;18(5):370-376. doi: 10.1097/ACI.0000000000000472