Kategorier
diagnoser Sjögrens syndrom

Sjögrens syndrom

Primär Sjögrens syndrom (SS) kännetecknas framför allt av torra ögon och torr mun (Siccasyndromet) men 30-40% har även (eller dominerande) systemiska manifestationer. Uttalad trötthet (fatigue) är mycket vanligt. I övrigt är de systemiska manifestationerna mångfacetterade och SS kan engagera leder, lungor, hud, lever, magtarmkanalen, njurar, och nervsystemet. Risken för lymfom är dessutom förhöjd (5-10%).

Syndromet är uppkallat efter läkaren Henrik Sjögren som under 1930-talet systematiskt redogjorde för sin egna patienter och sammanfattade existerande litteratur. Han disputerade på Karolinska Institutet 1933 men fortsatta inte sin akademiska bana och var senare framförallt verksam i Jönköping.

SS är en autoimmun sjukdom som kännetecknas av lymfocytär infiltration i och dysfunktion av exokrina körtlar (tår och saliv). Autoantikroppar mot SSA (Ro52 och Ro60) samt SSB (La) är de viktigaste laboratorierfynden men reumatoid faktor detekteras också ofta.

Mycket talar för att B-celler är sjukdomsdrivande vid SS. Tecken på överaktiva B-celler kan ofta observeras såsom: lågt komplement, högt total-IgG, högt beta-2 mikroglobulin, högt fria lätta kedjor, och högt B cell activating factor (BAFF). I blod ses minskade minnes-B-celler (för att de ansamlas i exokrina körtlar). Med tiden bildas ektopiska lymfoida folliklar som tros driva på den lokala inflammatoriska processen och bidra till kronicitet. 

När det visade sig att behandling med rituximab, som slår ut B-cellerna, inte är effektivt för de flesta patienter med SS har intresset för andra immuncellers roll ökat. I tidig sjukdom är det dominerande cellinfiltratet i exokrina körtlar CD4+ T-celler. Den relativa rollen av Th1 och Th17 celler är ännu oklar.

Även typ I interferon tros vara inblandat och sjukdomsdrivande, vilket stöds av associerade riskvarianter i generna IRF5 och STAT4. De starkaste genetiska riskfaktorerna är dock inom HLA-komplexet, framförallt HLA-DRB1*03:01, DQA1*05:01, DQB1*02:01 ökar risken för primär SS.

Nedan följer aktuella klassifikationskriterier i korthet som kan tillämpas då en person uppvisar tecken eller symtom på Sjögrens syndrom inklusive fall där systemiska symtom dominerar vid debut (minst 4 poäng krävs):

  • (3 poäng) lymfocytär inflammation i spottkörtelbiopsi
  • (3 poäng) Anti-SSA (Ro52 eller Ro60)
  • (1 poäng) ögonepiteldefekter påvisade med fluorescein eller liknande
  • (1 poäng) objektiv ögontorrhet
  • (1 poäng) objektiv muntorrhet

Litteratur

Parisis D, et al. Current State of Knowledge on Primary Sjögren’s Syndrome, an Autoimmune Exocrinopathy. J Clin Med. 2020 Jul 20;9(7):2299. doi: 10.3390/jcm9072299

Thalayasingam N, et al. New developments in Sjogren’s syndrome. Rheumatology (Oxford). 2021 Dec 24;60(Suppl 6):vi53-vi61. doi: 10.1093/rheumatology/keab466

Shiboski CH, et al. 2016 American College of Rheumatology/European League Against Rheumatism Classification Criteria for Primary Sjögren’s Syndrome: A Consensus and Data-Driven Methodology Involving Three International Patient Cohorts. Arthritis Rheumatol. 2017 Jan;69(1):35-45. doi: 10.1002/art.39859

Fasano S, et al. Pathogenesis of primary Sjögren’s syndrome beyond B lymphocytes. Clin Exp Rheumatol. 2020 Jul-Aug;38 Suppl 126(4):315-323

Verstappen GM, et al. Th17 cells in primary Sjögren’s syndrome: Pathogenicity and plasticity. J Autoimmun. 2018 Feb;87:16-25. doi: 10.1016/j.jaut.2017.11.003

Imgenberg-Kreuz J, et al. Genetics and epigenetics in primary Sjögren’s syndrome. Rheumatology (Oxford). 2021 May 14;60(5):2085-2098. doi: 10.1093/rheumatology/key330