AMPA-receptorn (AMPAR) är i likhet med NMDA-receptorn en receptor för den excitatoriska neurotransmittorn glutamat. Den vanligast kliniska bilden kopplad till AMPA-receptorantikroppar är klassisk limbisk encefalit, ofta även med epileptiska anfall. Insjuknandet sker för det mesta under loppet av några veckor. Medianålder är cirka 60 år men åldersspannet är ganska brett.
En associerad cancer identifieras i cirka 60% av fallen, vanligen lung- eller bröstcancer samt tymom (Höftberger et al). Magnetkameraundersökning av hjärnan visar vanligtvis abnorm signal i mediala temporalloberna men kan också vara normal. Ökad mängd vita blodkroppar i spinalvätska ses bara i hälften av fallen. Mer än hälften av dessa patienter svarar åtminstone delvis på immunhämmande behandling och avlägsnande av eventuell tumör. De som får adekvat immunhämmande behandling tidigt i förloppet tycks ha mindre risk för återfall.
Ovan nämnda kliniska associationer gäller främst när AMPAR-antikroppar är ett isolerat fynd. Vid förekomst av andra neurala antikroppar tenderar dessas kliniska associationer dominera bilden om det är onkoneurala antikroppar (mot intracellulära antigen) men leda till överlappande syndrom (kliniska associationer kopplade till båda antikroppar samtidigt) om det är antikroppar mot neurala antigen på cellytan (Martinez-Hernandez et al).
AMPAR-antikroppar tros vara patogena och orsaka internalisering av receptorn från cellytan. Även om antikropparna slår mot en excitatorisk signalväg orsakar receptorernas nedreglering som svar på detta till kompensatoriska förändringar och nettoeffekten blir istället en ökad excitabilitet i nervcellen (Haselmann et al).
För AMPAR-antikroppar är likvor ett mer användbart prov då serum har visat sig ha lägre känslighet (30% är falskt negativa jämfört med likvor taget vid samma tillfälle, Höftberger et al). Vid indirekt immunofluorescens på cerebellum ger AMPAR-antikroppar infärgning i stratum granulare och även av Purkinjecellerna. Diagnos bygger dock främst på cellbaserad assay (CBA), som finns kommersiellt tillgänglig.
Litteratur
Höftberger R, et al. Encephalitis and AMPA receptor antibodies: Novel findings in a case series of 22 patients. Neurology. 2015 Jun 16;84(24):2403-12. doi: 10.1212/WNL.0000000000001682
Martinez-Hernandez E, et al. Clinical significance of anti-NMDAR concurrent with glial or neuronal surface antibodies. Neurology. 2020 Jun 2;94(22):e2302-e2310. doi: 10.1212/WNL.0000000000009239
Haselmann H, et al. Human Autoantibodies against the AMPA Receptor Subunit GluA2 Induce Receptor Reorganization and Memory Dysfunction. Neuron. 2018 Oct 10;100(1):91-105.e9. doi: 10.1016/j.neuron.2018.07.048