Kategorier
LGI1-antikroppar

LGI1-antikroppar

Det som tidigare tolkades som antikroppar riktade mot spänningskänsliga kaliumkanaler (VGKC) har senare visat sig vara antikroppar mot LGI1 i de flesta fall och annars mot CASPR2. Dessa två är inte receptorer i sig utan cellyteproteiner som är associerade med VGKC (Irani et al).

LGI1-antikroppar är främst kopplat till limbisk encefalit men har även några distinkta särdrag: patienterna är oftast män och utöver klassiska symtom vid limbisk encefalit (minnesstörning, konfusion, temporallobsepilepsi, m.m.) utvecklar många hyponatremi, REM-sömnrubbning, och så kallade faciobrachial dystonic seizures (FDS). FDS innebär frekventa ryckningar i en arm och ofta samma sidas ansiktshalva.

LGI1-antikroppar är patogena och leder till neuronal hyperexcitabilitet och minskad synaptisk plasticitet. Tecken på inflammation i spinalvätska eller vid magnetkameraundersökning behöver inte finnas. Återhämtningen är ofta långsam efter insatt immunterapi (Arino et al, van Sonderen et al). En tredjedel av patienterna återhämtar sig fullständigt efter given behandling och övriga har mer eller mindre kvarstående svårigheter.

Ytterligare ett särdrag vid LGI1-encefalit är att antikropparna mestadels är av IgG4-typ, till skillnad från övriga autoimmuna encefaliter där antikropparna främst är av IgG1-typ. Av detta skäl är behandling med intravenöst immunoglobulin (IVIG) inte förstahandsval eftersom isotypen IgG4 inte har Fc-beroende effektormekanismer. Men å andra sidan finns inte empiriska tecken på komplementaktivering eller FC-beroende nervcellskada vid t.ex. NMDA-receptorencefalit heller trots att antikropparna vid detta tillstånd är av IgG1-typ.

LGI1-encefalit är tydligt associerat med HLA-haplotypen DRB1*07:01, DQB1*02:02, DQA1*02:01, DRB4 (Mueller et al)

Serum- och likvorprov anses vara lika användbara för att påvisa LGI1-antikroppar. Vid systematisk jämförelse av parade prover har negativa resultat förekommit i viss utsträckning med både serum och likvor som provmaterial (Arino et al). LGI1-antikroppar detekteras i första hand med cell-baserad assay (CBA), som finns kommersiellt tillgängligt. Vid indirekt immunofluorescens på cerebellum ger dessa antikroppar en finkornig färgning av stratum moleculare och en fläckig färgning av stratum granulosum vilket är likt mönstret vid CASPR2-antikroppar.

Litteratur

Irani SR, et al. Antibodies to Kv1 potassium channel-complex proteins leucine-rich, glioma inactivated 1 protein and contactin-associated protein-2 in limbic encephalitis, Morvan’s syndrome and acquired neuromyotonia. Brain. 2010 Sep;133(9):2734-48. doi: 10.1093/brain/awq213

Mueller SH, et al. Genetic predisposition in anti-LGI1 and anti-NMDA receptor encephalitis. Ann Neurol. 2018 Apr;83(4):863-869. doi: 10.1002/ana.25216

Ariño H, et al. Anti-LGI1-associated cognitive impairment: Presentation and long-term outcome. Neurology. 2016 Aug 23;87(8):759-65. doi: 10.1212/WNL.0000000000003009

van Sonderen A, et al. Anti-LGI1 encephalitis: Clinical syndrome and long-term follow-up. Neurology. 2016 Oct 4;87(14):1449-1456. doi: 10.1212/WNL.0000000000003173