Hemofagocytisk lymfohistiocytos (HLH) är en sällsynt sjukdomsreaktion som kännetecknas av en okontrollerad och överväldigande generell inflammatorisk reaktion.
HLH förekommer antingen i en primär form (familjär HLH) och är då ofta orsakad av en medfödd svaghet i lymfocyters cytotoxiska maskineri eller så uppstår det sekundärt till kraftig immunaktivering orsakad av något annat, ofta en virusinfektion. Men även vid primär HLH kan man ofta identifiera en initierande immunologisk händelse, t.ex. virusinfektion.
Kliniska kriterier för HLH har arbetats fram och 5 av 8 kriterier ska uppfyllas för diagnos. Vid primär HLH och efter identifikation av en HLH-relaterad gendefekt kan det räcka med färre uppfyllda kriterier för diagnos (och skyndsam behandling därefter).
Kriterier för klinisk HLH diagnos (minst 5 krävs):
- feber
- förstorad mjälte
- lågt antal blodceller (cytopeni) i två cellinjer
- triglycerider > 3 mM i fasteprov eller fibrinogen > 1,5 g/l
- påvisad hemofagocytos i benmärg, mjälte eller i lymfknutor
- nedsatt NK-cellsaktivitet
- ferritin > 500 µg/l
- sCD25 (löslig IL-2-receptor) > 2400 U/l
HLH kan beskrivas som en inflammatorisk reaktion som kroppen inte klarar av att begränsa. Man tror att sjukdomsprocessen vid HLH till stor del är driven av aktiverade makrofager som producerar stora mängder cytokiner (IL-1β, IL-6, och IL-18) som i sin tur skapar en akutfasreaktion i levern och dessutom aktiverar lymfocyter som i sin tur producerar ytterligare cytokiner (IFNγ och TNF) som bland annat är potenta aktiverare av makrofager. En ond cirkel skapas.
Lymfocyternas cytotoxiska funktioner är inte bara viktiga för att avlägsna infekterade celler och cancerceller utan även för att avlägsna aktiverade immunceller när det inflammatoriska påslaget blir för kraftigt eller inte längre behövs. Brist på denna bromsfunktion är en viktig orsak till primär HLH. Vid sekundär HLH är orsakerna mer skiftande och i mindre utsträckning kända men innefattar sannolikt otillräcklig patogenkontroll, dysreglerad inflammasom-aktivering, metabola störningar, m.m.
Litteratur
Imashuku S, et al. Virus-triggered secondary hemophagocytic lymphohistiocytosis. Acta Paediatr. 2021 Oct;110(10):2729-2736. doi: 10.1111/apa.15973
El-Mallawany NK, et al. Haemophagocytic lymphohistiocytosis and Epstein-Barr virus: a complex relationship with diverse origins, expression and outcomes. Br J Haematol. 2022 Jan;196(1):31-44. doi: 10.1111/bjh.17638
Meeths M, Bryceson YT. Genetics and pathophysiology of haemophagocytic lymphohistiocytosis. Acta Paediatr. 2021 Nov;110(11):2903-2911. doi: 10.1111/apa.16013
De Benedetti F, et al. Targeting interferon-γ in hyperinflammation: opportunities and challenges. Nat Rev Rheumatol. 2021 Nov;17(11):678-691. doi: 10.1038/s41584-021-00694-z