Etikett: sekundär HLH

Kategorier
diagnoser hemofagocytisk lymfohistiocytos

Hemofagocytisk lymfohistiocytos (HLH)

Hemofagocytisk lymfohistiocytos (HLH) är en sällsynt sjukdomsreaktion som kännetecknas av en okontrollerad och överväldigande generell inflammatorisk reaktion.

HLH förekommer antingen i en primär form (familjär HLH) och är då ofta orsakad av en medfödd svaghet i lymfocyters cytotoxiska maskineri eller så uppstår det sekundärt till kraftig immunaktivering orsakad av något annat, ofta en virusinfektion. Men även vid primär HLH kan man ofta identifiera en initierande immunologisk händelse, t.ex. virusinfektion.

Kliniska kriterier för HLH har arbetats fram och 5 av 8 kriterier ska uppfyllas för diagnos. Vid primär HLH och efter identifikation av en HLH-relaterad gendefekt kan det räcka med färre uppfyllda kriterier för diagnos (och skyndsam behandling därefter). 

Kriterier för klinisk HLH diagnos (minst 5 krävs):

  1. feber
  2. förstorad mjälte
  3. lågt antal blodceller (cytopeni) i två cellinjer
  4. triglycerider > 3 mM i fasteprov eller fibrinogen > 1,5 g/l
  5. påvisad hemofagocytos i benmärg, mjälte eller i lymfknutor
  6. nedsatt NK-cellsaktivitet
  7. ferritin > 500 µg/l
  8. sCD25 (löslig IL-2-receptor) > 2400 U/l

HLH kan beskrivas som en inflammatorisk reaktion som kroppen inte klarar av att begränsa. Man tror att sjukdomsprocessen vid HLH till stor del är driven av aktiverade makrofager som producerar stora mängder cytokiner (IL-1β, IL-6, och IL-18) som i sin tur skapar en akutfasreaktion i levern och dessutom aktiverar lymfocyter som i sin tur producerar ytterligare cytokiner (IFNγ och TNF) som bland annat är potenta aktiverare av makrofager. En ond cirkel skapas.

Lymfocyternas cytotoxiska funktioner är inte bara viktiga för att avlägsna infekterade celler och cancerceller utan även för att avlägsna aktiverade immunceller när det inflammatoriska påslaget blir för kraftigt eller inte längre behövs. Brist på denna bromsfunktion är en viktig orsak till primär HLH. Vid sekundär HLH är orsakerna mer skiftande och i mindre utsträckning kända men innefattar sannolikt otillräcklig patogenkontroll, dysreglerad inflammasom-aktivering, metabola störningar, m.m.

Litteratur

Imashuku S, et al. Virus-triggered secondary hemophagocytic lymphohistiocytosis. Acta Paediatr. 2021 Oct;110(10):2729-2736. doi: 10.1111/apa.15973

El-Mallawany NK, et al. Haemophagocytic lymphohistiocytosis and Epstein-Barr virus: a complex relationship with diverse origins, expression and outcomes. Br J Haematol. 2022 Jan;196(1):31-44. doi: 10.1111/bjh.17638

Meeths M, Bryceson YT. Genetics and pathophysiology of haemophagocytic lymphohistiocytosis. Acta Paediatr. 2021 Nov;110(11):2903-2911. doi: 10.1111/apa.16013

De Benedetti F, et al. Targeting interferon-γ in hyperinflammation: opportunities and challenges. Nat Rev Rheumatol. 2021 Nov;17(11):678-691. doi: 10.1038/s41584-021-00694-z

Kategorier
analyser sCD25

sCD25

IL-2 fick ursprungligen namnet T cell growth factor på grund av dess viktiga roll som tillväxtfaktor för T-celler. När T-celler aktiveras sker många förändringar på cellytan, bl.a. ökar mängden av IL-2-receptorns alfa-kedja (heter också CD25), som tillsammans med en beta- och en gamma-kedja bildar en variant av IL-2 receptorn med högre affinitet för IL-2. I samma stund börjar CD25 klyvas från dessa receptorer och lösligt CD25 (sCD25) kan därför analyseras som ett mått på T-cellsaktivering.

Sedan 2004 ingår sCD25 i diagnoskriterierna för hemofagocytisk lymfohistiocytos (HLH) och blev i och med detta den första cytokin/cytokinreceptor-molekylen att ingå i etablerade diagnoskriterier.

Ökade nivåer av sCD25 ses vid sjukdomar med kraftig T-cellsaktivering såsom: systemiska autoimmuna sjukdomar (SLE, RA, SS, myosit), hematologiska maligniteter (särskilt T-cellsleukemi/lymfom), och organavstötning. Vid Sjögrens syndrom kan t.ex. stegrat sCD25 indikera progression med manifestationer i organ utöver tår- och spottkörtlar. Många studier har visat att sCD25 speglar sjukdomsaktivitet och att sjunkande nivåer korrelerar med gott svar på behandling vid diverse sjukdomar.

Som parentes kan nämnas att en annan markör som är central vid diagnostiken av HLH är ferritin, som istället speglar makrofagaktivering. Makrofager och T-celler är dock tätt sammanlänkade och en cytokin som följer sCD25 tämligen väl är IFNγ som också är mycket viktig för makrofagers aktivering.

Litteratur

Lin M, et al. Clinical utility of soluble interleukin-2 receptor in hemophagocytic syndromes: a systematic scoping review. Ann Hematol. 2017 Aug;96(8):1241-1251. doi: 10.1007/s00277-017-2993-y

Damoiseaux J. The IL-2 – IL-2 receptor pathway in health and disease: The role of the soluble IL-2 receptor. Clin Immunol. 2020 Sep;218:108515. doi: 10.1016/j.clim.2020.108515

Ou W, et al. Clinical significance of cerebrospinal fluid soluble CD25 in pediatric hemophagocytic lymphohistiocytosis with central nervous system involvement. Pediatr Blood Cancer. 2022 Aug;69(8):e29712. doi: 10.1002/pbc.29712