Kategori: diagnoser

Allergi är ingen sjukdom i sig utan namnet på en form av immunologisk överkänslighet. Denna överkänslighet kännetecknas av att den oftast är riktad mot ämnen som inte tillhör kroppen och på ett typiskt sätt involverar vissa delar av immunsystemet t.ex. Th2-celler, IgE, mastceller, eosinofila granulocyter, interleukin-4, m.m. Många vanliga sjukdomar som t.ex. astma eller nässelutslag (urtikaria) kan vara orsakade av allergi men förekommer också utan att det finns allergi med i bilden.

Den vanligaste formen av allergi är IgE-medierad men det finns även cellmedierad allergi i form av kontakteksem och IgG-medierad allergi i form av hypersensitivitetspneumonit (tidigare kallad allergisk alveolit).

Allergi uppkommer när små mängder av ett immunogent protein från omgivningen (ett allergen) lyckas aktiverar en T-cell. T-cellen integrerar denna signal med andra signaler i omgivningen, t.ex. vissa cytokiner, och programmeras på ett sätt som leder till ett allergiskt immunsvar. Vid första kontakten med immunsystemet uppstår inga symtom men det skapas ett immunologiskt minne med förutsättningar för allergiska symtom vid nästa exponering.

I de allra flesta fall när man talar om allergi, är detta orsakat av Th2-polariserade minnes-T-celler (som producerar IL-4, IL-5, IL-13, m.m.) och B-celler som har ställt om sin antikroppsproduktion till IgE. IgE fixeras på ytan av mastceller via dessa cellers Fc-receptorer. Fc-delen kallas den ände av antikroppen som inte binder till antigen. Mastceller finns framförallt där främmande ämnen kan komma in i kroppen, i allmänhet hud och slemhinnor. Nästa gång allergenet kommer in i kroppen och träffar på mastcellerna sker korsbindning av många sådan cellbundna IgE-antikroppar vilket är en signal för mastcellen att snabbt tömma ut en mängd substanser som finns lagrade i cellen. Dessa ger dels omedelbara allergiska symtom men också signaler som långsammare lockar till sig immunceller såsom eosinofila och neutrofila granulocyter samt makrofager. Detta ger upphov till en sen inflammatorisk fas och vid upprepad exponering till kronisk inflammation.

Personer som har en särskild benägenhet att bilda antikroppar av IgE-typ efter exponering för immunogena proteiner från den yttre miljön kallas atopiker. Den atopiska läggningen är till största del medfödd och studier av olika allergiska sjukdomar hos enäggstvillingar brukar rapportera att i cirka 60% av fallen har båda tvillingarna sjukdomen. Dock ska det noteras att tvillingar ofta delar uppväxtmiljö med varandra vilket sannolikt också har stor inverkan. Men tvåäggstvillingar, som bara delar hälften av sitt genom med varandra, tenderar att ha hälften så stor risk att utveckla den allergiska sjukdomen jämfört med enäggstvillingar.

Med blodprov eller pricktest påvisar man enbart sensibilisering för allergen, d.v.s. immunologiskt minne, inte allergisk sjukdom. I allmänhet bör man i första hand använda blodprov och pricktest för att bekräfta eller avfärda misstankar om allergi och de testade allergenen bör då väljas utifrån patientens erfarenheter.

Allergiskt kontakteksem är en cellmedierad inflammation som uppstår efter att haptener (små icke-immunogena molekyler som kan ta sig igenom huden) kopplade till ett bärarprotein tas upp av en antigenpresenterande cell och aktivera en T-cell. Till skillnad från den IgE-medierade allergin är den cellmedierade reaktionen mycket långsammare och ofta tar det 2-3 dagar innan symtomen uppträder på huden efter förnyad exponering. Ett vanligt exempel är nickelallergi.

Klassiska orsaker till hypersensitivitetspneumonit är upprepad inandning av organiska partiklar i lantbruksmiljö eller vid fågeluppfödning. Inflammation och fibros uppstår i lungvävnaden (interstitiell lungsjukdom) med cell-medierad inflammation parallellt med antigen-specifika IgG-antikroppar som en viktig diagnostisk markör.

Litteratur

Luo W, Hu J, Xu W, Dong J. Distinct spatial and temporal roles for Th1, Th2, and Th17 cells in asthma. Front Immunol. 2022 Aug 12;13:974066. doi: 10.3389/fimmu.2022.974066.